Strikta krav på additionalitet

Additionalitet innebär att den koldioxidinlagring som sker i skogen inte skulle ha inträffat ändå – dvs kolinlagringen som uppstår måste vara ekonomiskt beroende av klimatprojektet. Detta säkerställs i fler steg; skogsmarken måste vara tillgänglig för virkesproduktion, det får inte finnas lagliga hinder att avverka den årliga tillväxten och bara kolinlagring som överstiger baslinjescenariot kan räknas som additionell. Projektägarens åtagande är att garantera virkesförrådet som legat till grund för utställandet av kolkrediterna under avtalsperioden. Det innebär att virkesförrådet som avtalet avser inte får understigas under den tid som skogsägaren garanterar att den infångade koldioxiden hålls borta från atmosfären. Projektägaren väljer i sin tur hur man ska sköta sin skog för att virkesförrådet ska säkerställas och eventuellt öka för att ställa ut ytterligare krediter kommande år.

Hela skogsfastigheten

All produktiv skogsmark som inte är formellt undantagen ska ingå. Det vill säga, det går inte att certifiera enstaka bestånd. På så sätt finns ingen risk för internt läckage, dvs att man ökar kollager i en del av skogsinnehavet men ökar avverkningen i en annan.